Lärarrum - Äventyret livet

Mediaguide - Äventyret livet
Text av Kerstin Virta, Österledskolan i Oskarström, om filmen Den bästa sommaren.
Lärarhandledning av Eva Jacquet:
I den här guiden arbetar vi med följande teman:
Hjälten, vardagshjälten och krigaren i livets tjänst.
Filmer: Ironwill, Varghunden och Jag är din krigare.
Böcker: Hemligheten på perrong 13, Opaljakten, De hotfulla stegen, På rymmen med Odey
Låna från biblioteket: Tjottar och fiskarungar, Lägerhästarnas natt, Utpressaren, Måla fan på väggen!
Genom mörkret mot ljus och frihet - att möta smärtan och komma vidare.
Filmer: Hästen från havet, Den långa resan hem
Böcker: Eldens hemlighet
Att levande se döden i vitögat.
Filmer: Mitt liv som hund, Underjordens hemlighet
Böcker: I en gåtfull spegel
Låna från biblioteket: Ängeln i snön, Jag saknar dig, jag saknar dig!
För dig att läsa: Mörker och ljus, små barns livsfrågor är också vuxnas, UR
Tema: Hjälten, vardagshjälten och krigaren i livets tjänst
Mål: Att fundera över vilka krav livet ställer och vilka egenskaper och sidor av oss själva vi behöver, för att bäst kunna möta svårigheter i livet. Att fundera och resonera kring vuxenvärldens ansvar att ge barn "rätt utrustning". Att fundera kring olika aspekter av hjälten, hur han ska verka i vardagslivet, vilka värden han ska stå upp för, samt hur han "kan, bör och ska" agera.
Läs högt - Hemligheten på perrong 13
Inled temat med att läsa boken högt. Se till att boken att räcker under hela temaarbetet. Avsluta med att diskutera boken. Se instruktioner under Hemligheten på perrong 13.
Boken handlar om en kidnappad prins. Prinsen kommer från en helt annan värld, men har kommit bort i London. Det är nio år sedan det inträffade, men det har inte gått att rädda honom tidigare, eftersom öppningen till vår värld från hans, bara öppnas vart nionde år.
Vi får följa en spännande räddningsaktion samtidigt som vi på nära håll får möta två pojkar med helt olika karaktärsdrag, samt få förståelse för, hur de genom den uppfostran (och brist på uppfostran) de fått, blivit sådana de nu är. Det är en genial bok, som tydliggör att brist på krav blir förödande för personligheten, att en inre mobilisering blir omöjlig och att ett pekfingersliv med omedelbar behovstillfredsställelse blir urtråkigt att leva. Och att ett sådant liv också innebär ett ständigt beroende av föräldrarna (eller föräldrasubstitut) och att man aldrig kan bli vuxen. Den andre pojkens liv, som på ytan synes grått, kan när livet prövar honom, skimra vackert. Han är ödmjuk, inser att det förväntas något av honom. Han kan mobilisera sig.
I den här boken finns väldigt mycket att diskutera, hur man blir en hjälte, en vardagshjälte som klarar motgångar och påfrestningar och hur man ska förberedas i livet för att kunna stå upp för sig själv.
Se Ironwill. Låt spontana reaktioner få komma till tals. Dela ett blädderblock i två spalter och för en gemensam diskussion kring vilka motiv Ironwill hade för att delta i tävlingen. Anteckna vad ni kommer fram till i den ena spalten. Fundera vilka egenskaper Ironwill hade med sig från början, hur var han som person. Anteckna detta.
Kanske kan det bli så här:
Motiv
Hämnd (på sånt han fått stå ut med - från chefen)
Få respekt (som sin far)
För sina drömmer
För sin fars minne
För sin mor
För gården
För att få sin tro på sig själv bekräftad
Egenskaper
Naiv, ung, en pojke
Tro, självtillit
Drömmar
Kampvilja
Envishet
Med sig i bagaget hade han också vuxnas stöd, sin mors och Neds.
Bilduppgift
Dela in barnen i grupper om ca fyra-fem. Be dem fundera över starka scener, scener där Ironwill utsattes för hårda prov och utmaningar från omvärlden. Där han mötte omvärldens avund, misstänksamhet, snålhet, ilska, frestelser. Situationer som krävde något extra av honom, kanske egenskaper som han knappt hade med sig från början, situationer där han var tvungen att övervinna sig själv.
Först diskuterar gruppen vilka två scener de ska välja, sedan sätter de igång att måla, förslagsvis direkt med kritor. Gärna pastell det ger ett livfullt intryck. Låt gruppen få två papper så att varje scen får ett eget papper.
Allt eftersom grupper blir klara kan de sätta igång att diskutera följande punkter:
Vilka svårigheter han mötte i scenen.
Vad svårigheterna "krävde" av honom, vilka egenskaper som var viktiga i situationen.
Hur han bemästrade situationen, vad han lärde sig.
Sätt sedan upp gruppernas bilder på tavlan i kronologisk ordning och låt varje grupp berätta om sin bild utifrån diskussionsfrågorna. Här följer några av "mina laddade" scener:

Det första mötet med de tävlande. Här kommer Ironwills litenhet till uttryck. Han är naiv, blåögd, men har tron på sig själv och på livet som möjlighet, och sin ungdom på sin sida.
När svensken går på honom för hans valpighet och skrämmer honom. Han förmår inte stå upp för sig själv. Han får hjälp utifrån.
När tävlingsgänget skrattar åt en utmattad Ironwill som gjort ett bra spår åt dem. Ironwill förlorar några illusioner och kan fortsättningsvis vara lite mer realistisk när han betraktar omvärlden.
När Ironwill upptäcker den skadade islänningen som är döende och faktiskt sätter sitt eget ego helt åt sidan och räddar hans liv. Här tappar han också "fars melodi" dvs visselpipan och han lär sig vissla själv. Ett stort kliv mot vuxenhet.
När han vågar stå upp för sig själv efter att hunden Gus blivit överfallen av svenskens ledarhund. Han visar upp sig själv med hela registret, han vågar försvara sig fullt ut och han är också tydlig mot journalisten. Han vågar se "världens ondska i ögonen".
När han till sist vågar utmana döden själv, dvs floden. Han ser sin egen dödsångest och den svåra förlusten efter sin pappa i vitögat. Han har samlat så mycket styrka och mod att han törs möta detta.
Ta fram blädderblocksanteckningarna och fråga om barnen tycker att ni kan utöka listan med egenskaper. Vad förvärvar Ironwill på vägen?
Förmåga att:
tänja sina gränser, stå upp för sig själv, sätta det egna egot åt sidan, bemästra sin egen dödsångest, våga möta skräcken och sorgen efter förlusten av fadern, se mer realistiskt på livet och på andra människor, vara ödmjuk.
Diskutera om barnen tycker att Ironwill förtjänar att bli av med tilltalsordet "boy" under filmens gång, blir han en man? I så fall när?
Vad kännetecknar en man?
Hur är det med motiven? Förändras de, kan de utökas? I så fall med vad?
Kanske kan man lägga till en önskan att mogna - att möta livet.
Här har vi alltså en riktig hjältesaga som på ett symboliskt plan ska hjälpa barnen mot frigörelse, att gå ut i världen som självständiga individer.
Se Varghunden
Låt spontana reaktioner komma till tals. Återknyt gärna till diskussionen om Ironwill och jämför hjältens motiv, hans eventuella hjälpredor, hans prövningar, svårigheter och hans utveckling.
Diskutera, dramatisera och skriv
Gör en gemensam lista över alla hjältar ni kan komma på. Skriv på tavlan.
Dela in barnen i par. De ska välja en hjälte från tavlan eller någon som inte står där, tänka ut en lämplig position och replik att presentera hjälten med, dvs paret ska tänka ut en stillbild, en lämplig pose att börja med, sedan låta hjälten göra en rörelse och säga en replik. Den andre i paret ska agera motspelare eller medspelare till hjälten. Paren får spela upp och de andra ska gissa vilken hjälte som åsyftas.
Den här övningen kan man ju också inleda med, om man tror att barnen kan komma på egna hjältar. Sen antecknar man efterhand på tavlan så att man får upp många namn på hjältar där.
Se till att få med olika typer av hjältar, actionhjältar och antivåldshjältar som Gandhi, Martin Luther King, Jesus.
Diskutera sedan vad hjältarna på tavlan gjort för hjältedåd. Varför de är hjältar. Fundera vidare på vad de har gemensamt och vad som skiljer dem åt. Finns det någon gräns för hur mycket våld en hjälte för utöva i det "godas" tjänst? Vad är i det godas tjänst?
Sätt ihop paren så att grupper om fyra bildas. Dela ut kladdpapper och ge dem följande instruktioner:
Skapa en hjältepersonlighet, ge er hjälte minst fem egenskaper.
Beskriv hur er hjälte ser ut, ge honom/henne några yttre speciella särdrag.
Beskriv mycket kortfattat en problemsituation som er hjälte hamnat i.
Bestäm (ha de egenskaper ni utrustat hjälten i tankarna) om er hjälte ska få använda våld för att lösa den problemsituation han/hon hamnat i eller inte.
Se till att några, en eller två grupper förbjuder våld för att lösa problemsituation. Det blir mer dynamik och ett större spektra på lösningsförslag på så sätt.
Låt grupperna byta papper med varandra så att varje grupp får en annan grupps förutsättningar. Nu ska de hitta på en liten historia utifrån förutsättningarna som de ska dramatisera.
Låt grupperna spela upp för varandra. Diskutera sådant som kommer upp i spelen. T.ex.: Är icke våld ett möjligt handlingsalternativ? Hur är den gode hjälten? Helgar ändamålet medlen? osv.
Fundera - lista - dramatisera
Be barnen att i grupper om fyra på fundera på om de varit med om, sett eller själva varit inblandade i situationer där det behövts en hjälte - en hjälte som man skulle kunna kalla vardagshjälte - en sån som utsätts för vanliga påfrestningar i vardagen.
Det skulle kunna vara att man:
Hjälpt en kompis som andra kamrater varit taskiga mot.
Med risk för att bli en tönt i kompisarnas ögon vågat säga vad man tycker.
Lekt med och stöttat någon som inte brukar få vara med.
Hjälp någon med skolarbetet.
Hindrat några från att slåss.
Försvarat en kompis mot någon vuxen som varit orättvis.
Tagit hand om ett skadat djur.
Hjälpt en gammal människa, med en bärkasse över gatan.
Försvarat någon som varit angripen av flera.
Låt barnen berätta för varandra i gruppen och sedan spela upp situationerna.
Diskutera också om de varit med om situationer där de inte orkat stå upp för sina hjälteideal. Vad kännetecknar sådana situationer och hur kan man förbereda sig för att orka? Om intresse finns kan man spela upp barnen berättelser där de sviktat och låta dem i grupper spela upp olika förslag till positiva lösningar på hur önskvärda hjälteideal ska kunna komma till tals.
Återkoppla till filmen och påminn dem om en scen där Jack berättar om sin pappa: Min pappa var en hjälte i mina ögon. Han ville skapa ett bättre liv åt oss. Men vi ville ju bara att han skulle vara hemma.
Vad var Jacks pappa, en stordådshjälte eller en vardagshjälte? Kan man vara båda samtidigt?
Berätta att ni nu ska läsa en del böcker och se en film som handlar om att vara en krigare i livets tjänst, dvs försvara och stå upp för viktiga mänskliga värden. Att ni ska fundera på vilka värden som ni vill hålla högt.
Skaffa så många av de föreslagna titlarna att varje titel kan läsas av grupp på cirka 4 elever. Dela ut böckerna och bestäm när de ska vara utlästa.
Se filmen: Jag är din krigare
Använd diskussionsfrågorna som är avsedda för böckerna för att diskutera filmen. De passar bra och dessutom förbereder de barnen för det självständiga grupparbetet med litteraturen.
Låt barnen också fundera på vem/vad som segrade. Det är en sån härlig slutscen i filmen tycker jag, när indianen kommer på sin stolta springare och hämtar pojken mitt framför näsan på poliserna.
Grupparbete kring litteraturen
Placera barnen i grupper utifrån den boktitel de läst. Ge dem följande diskussionsfrågor samt ett kladdpapper:
Fanns det någon hjälte/hjältar? (en hjälte kan förstås vara en flicka och kvinna)
Vad hade hjälten/hjältarna för mål, vad kämpade de för/mot?
Skulle ni kunna kämpa för eller mot liknande saker, värden?
Var de hjältar av typen stordådshjältar eller vardagshjältar eller båda delarna?
Beskriv några hjältebragder hjälten/hjältarna genomförde.
Vilken var den största hjältebragden? Varför då?
På vilket sätt genomfördes bragderna, vilka metoder användes, våld eller...
Skulle ni gjort på ett liknande sätt eller hade hjälten kunnat nå sitt mål/sina mål på något annat/några andra sätt?
Varför vill människor utföra hjältebragder?
Vilken hjältebragd är den största en människa kan utföra?
Låt grupperna redovisa sina diskussionspunkter och anteckna för varje grupp vilka värden hjältarna kämpat för. Gör en lista på tavlan.
Värden som hjältarna kämpat för:
För att bli rik (Opaljakten)
För barnen (Tjottar och fiskarungar, På rymmen med Odey, Opaljakten)
För att rädda miljön (Måla fan på väggen)
För sin själ, sin värdighet, för samvetet, för självkänslan (Utpressaren och Opaljakten, Lägerhästarnas natt, På rymmen med Odey)
För kamratskapen (Lägerhästarnas natt)
För att bli sedd, för att försäkra sig om föräldrarnas kärlek (På rymmen)
Fråga om barnen sympatiserar med listan. Finns det något som bör strykas? Fundera också på om ni vill lägga till saker, vilka viktiga saker har utelämnats.
Skriv av den lista ni enas om på papper och kopiera. Låt barnen rangordna så att det som är viktigast får nummer 1, nummer 2 är näst viktigast osv.
Gör sedan en sammanställning av hela klassens listor och redovisa resultatet. De värden som är överst på klassen lista, hur kämpar ni för dem? Vad görs just nu? Är ni nöjda? Kan ni göra något mer? Lista vad.
Det här kan ju vara ett sätt att få barnen engagerade, att själva ta reda på vilka eventuella aktionsgrupper som finns och vad de gör. Jag tror det är viktigt att förmedla att det går att göra något, att visa på och gemensamt komma fram till möjliga handlingsalternativ. Utan den aktiva, den tänkande, kännande och handlande människan blir demokratin en omöjlighet och det får den inte bli, eller hur?!
Hemligheten på perrong 13 - diskutera i smågrupper och storgrupp.
"Packa" en ryggsäck - bilduppgift.
Dela in barnen i grupper om fyra. Skriv diskussionsfrågorna på blädderblocket. Forma och klipp ut "säckar" av A3-papper som barnen ska använda till bilduppgiften. Se också till att du har veckotidningar till hands eftersom de ska använda blandteknik till bilduppgiften, klippa ut bilder ur tidningar, texta och måla egna bilder.
Diskussionsfrågor
Vilket av de bägge pojkarnas liv var bäst, vem skulle du helst vilja vara? Motivera varför.
Beskriv hur ni uppfattat Raymonds uppfostran. Vad var bra? Vad saknades? Vilka råd skulle ni vilja ge föräldrarna?
Prinsens uppfostran framställs inte lika tydligt, men beskriv vad ni fått veta om hur han uppfostrades. Vad var positivt, vad var negativt? Vad och hur hade format honom till den han var?
På vilka sätt kan också försakelser och besvikelser bidra till den goda och livsdugliga personligheten?
Bilduppgift - texta, måla, gör collage.
Hur ska vuxna vara mot sina barn för att de ska formas till uthålliga, motståndskraftiga, solidariska, modiga och godhjärtade vuxna människor? Skriv, måla och klipp bilder ur veckotidningar av sådant som ni tror är absolut nödvändigt att få med sig under uppväxten.
Så här skulle jag t ex packa "ryggsäcken": ett djuprött hjärta, sagor, sånger, filmer, teater, äventyr, naturupplevelser tillsammans med vuxna, t.ex. fjällvandringar till fots och på hästryggen, tårar och en tröstande hand, en vuxens knä, ett stort lyssnande öra och tid i form av en stor klocka, ett snällt pekfinger för förmaningar och ett stoppmärke för gränser, dans och skutt, poesi, ett ljus, ett dukat bord, presenter, en vävstol för ett pågående skapande av samhörighet, en len kind, en öppen famn.
Sätt upp gruppens ryggsäck och låt de samtidigt redovisa sina diskussionspunkter. Jämför säckarna. Har grupperna packat ner ungefär samma saker.
Genomför en miniundersökning av vad som är absolut viktigast att få med sig och vad som är svårast att få. Låt barnen skriva båda sakerna anonymt på en lapp. Gör en sammanställning och redovisa. Diskutera varför det är viktigast att få med sig just det undersökningen visat och också varför det är svårast att få det undersökningen pekat på.
Om man nu inte kan få det här av sina föräldrar, kan man då få det någon annanstans.
Finns tid och behov kan man låta barnen skriva frågor av den typen som förekommer i Bullen, under rubriken: Mina föräldrar.
Naturligtvis ska de skriva anonymt, helst på data så att ingen kan förstå vems brevet är. Barnen avgör ju också själva hur privat de vill skriva. De som inte har möjlighet att skriva på data kan du själv skriva om. Lägg breven i en låda och dela in klassen i olika grupper t.ex. med fem barn i varje grupp. De ska sedan läsa frågan och spela upp någon kort scen ur brevet samt låta en expertpanel komma med goda råd. När en grupp spelat upp och expertpanelen sagt sitt, får också publiken komma in med råd. Förhoppningsvis kan den som skrivit brevet känna något stöd och en del råd kan säkert bli användbara. Och bara att våga ventilera ett problem är ett steg i rätt riktning och kanske en början till läkning.
Tema: Genom mörkret mot ljus och frihet - att möta smärtan och komma vidare
Mål: Att få en inblick i olika reaktionsmönster, i mindre och större kriser. Att se öppningar och möjligheter att komma ur djupa besvikelser. Att hämta kraft och livsmod ur litteraturen och filmer. Att få förståelse för att ingen känsla är evig, att efter regn kommer nån gång sol.
Läs Eldens hemlighet högt.
Boken handlar om livskamp med en vulkan under fötterna som ackompanjeras av mod, ett mod som absolut vägrar att sina! Vi får möta en flicka och hennes nästan jämngamla syster. De utsätts för de mest ohyggliga prövningar, obeskrivbara, så snuddande nära döden. De förlorar sin pappa, sitt hem, sin by. Hittar efter en lång kamp en ny plats, en ny tillhörighet. Då, när systrarna leker, exploderar en landmina. Systern dör efter någon dag på fattigsjukhus, men vår flicka får återvända till livet, men nu utan ben. Hur det går för en fattig afrikansk flicka utan ben, med en ensamstående mamma, tror man ju är tämligen förutsägbart, men man blir förvånad. Det här är en bok att hämta kraft ur, att ha som tröst. När allt går på tok, kan man påminna sig vår flicka som överlevde mot alla odds och tänka: Kunde hon så kan jag, allt är möjligt, utom att ge upp!
Se filmen: Den långa resan hem
Låt spontana reaktioner komma till tals. Dela in barnen i grupper om tre-fyra. Ge grupperna följande instruktioner: Hälften av grupperna ska påminna sig om scener där Amy var i konflikt med, tog avstånd från, sin nya familj. Den andra halvan söker scener där Amy sökte närhet till och försoning med den nya familjen. Varje grupp ska måla var sin scen på stort papper med kladdkrita. Det är inte frågan om något skönmåleri.
Sätt upp bilderna i kronologisk ordning och låt varje grupp berätta om sin bild. Låt övriga grupper fylla på med kommentarer. När ni diskuterat färdigt omkring bilderna är Amys kris och väg ut ur densamma tämligen synlig.
Här följer mina scenförslag:
Avstånd- konflikt

När Amy anländer till sitt nya hem. Huset är helt uppochnervänt. Hennes rum belamrat med saker. Pappan försöker ursäkta sig. Amy svarar undvikande och visar att hon inte vill ha kontakt och prata genom att säga: "Jag kommer inte ihåg rummet. Jag är trött och vill sova." (Ett försoningsattribut är nallen som sitter i sängen och som Amy tar till sig.)
På morgonen ger sig pappan ut i ett segelflygplan. Amy vaknar och får syn på det hela genom fönstret. Hon ser hur han kraschlandar. Hon blir vettskrämd och påmind om bilolyckan. Pappan upptäcker Amy i dörren ute på verandan och slår triumferande ut med armarna och utbrister i ett glädjevrål. Amy blir kränkt över att han inte fattar hur han skämt henne. Hon knycker på nacken och går stolt och styvnackad in i huset. Pappa ser uppgiven ut.
Amy går till verkstan där pappan håller på att svetsa ihop en drake. Han tar upp morgonens flygning. Hon svarar avvisande. Pappan talar om att han har mycket att göra att han kommer att vara upptagen. Amy knycker på nacken igen och säger att hon är då ingen barnunge som behöver passas.
Pappans tjej, Suzanne kommer inklivande i köket, när de håller på med maten. Amy som inte har en aning om någon fästmö frågar: "Vem är hon? Bor hon också här?" Suzanne svarar: "Från och till." Suzanne försöker ge Amy en välkomstpresent, hon tar emot paketet. Men ursäktar sig och går stolt iväg in på sitt rum med paketet i hand och visar att hon då inte tänker låta sig flörtas med.
Amy sitter ensam och äter flingor när ljud av maskiner börjar vråla. Ljuden väcker pappan som rusar ut i kalsongerna och ställer sig på ängen och tokvrålar mot maskinerna. Amy tittar bestört på. När pappan kommer tillbaka ursäktar han sitt beteende och förklarar att han vill rädda mossen från byggföretagets exploatering. Amy svarar avvisande att hon då inte bryr sig. Hon struntar i vad han gör och vad som händer.
Försoning - på väg mot närhet

Pappan och Suzanne kommer hem efter mötet om mossen. Morbror som varit "barnvakt" har somnat framför TV-n och har inte en aning om var Amy är. De rusar förtvivlat runt och letar, hittar henne så småningom i ladan, där hon ligger omgiven av de små gässen. Pappan lägger ömt på henne en filt och tycker att hon kan få ligga kvar där. Amy frågar bedjande om hon får behålla gässen och får ett leende till svar.
Amy ska till skolan. Gässen är på köksbordet. Pappan kommer uppstapplande i morgonrock. Han undrar om inte gässen kan vara ute, men Amy förklarar att gässen bara är bebisar. Hon ger honom instruktioner hur gässen ska skötas och frågar om han klarar det, hon ger honom förtroendet..
Amy har blivit rasande på polisen som kommit för att lära familjen om gäss. Hon har stängt in sig i badrummet och sovit där med alla gässen. En bekant kommer på besök. Han bjuds på kaffe. Amy som fortfarande är kvar i badrummet duschar och får tvål i ögonen. Hon gallskriker. Pappan blir rädd och kastar sig mot dörren som går upp. Där står Amy naken. Hon skriker åt pappan och får också syn på gästen. Hon blir vild. Susanne kommer och räddar henne, sveper henne en handduk och stänger dörren. Amy öppnar sig för Suzanne, hon bekänner att hon saknar sina vänner och Suzanne skapar ett förtroende genom att visa att hon inte vill ersätta Amys mamma, men vara hennes vän. Suzanne nämner det onämnbara och börjar en dialog med ord och känslor.
Pappan, Amy och Suzanne sitter vid matbordet och pappan presenterar sin idé om hur gässen ska kunna leva och flyga som fria gäss. Amy är först på kant med idén men går sedan med på den. Hon vill ge gässen möjlighet till frihet. Pappa lovar att det ska gå bra. Amy bestämmer sig för att samarbeta.
När gässen inte vill följa pappan blir stämningen dyster. Amy får en impuls och sätter sig själv i flygplanet. Pappan diskuterar hur de ska gå vidare med Suzanne. Han hör flygplanet starta och blir väldigt rädd och springer efter. Amy kör in i ett staket. Pappa rusar dit, rädd att Amy är allvarligt skadad, död. Han gråter och ropar förtvivlat på Amy som ligger med huvudet ner i gräset. Han vänder henne och hon svarar. Hon ser att han gråter och frågar varför. Pappan stammar då: "Jag trodde, jag trodde..." Mer behöver han inte säga. De kramar varandra och Amy förstår hur mycket hon betyder för pappan.
Suzanne och Thomas (pappan) diskuterar i ladan. Han har en idé som Suzanne tycker är totalt vansinnig. Han vill lära Amy flyga för han tror att gässen kommer att följa henne. Han ska vara med som flygstöd när Amy visar gässen vägen söderut. Suzanne tror att Thomas blivit galen, men Amy stöder idén och tror att den kommer att fungera.
Thomas och Amy är på väg med gässen. Gässen har blandat sig med vildgässen. De sover över hos en tant som är sur på gässjägare och stöder Amys kamp för gässen. Pappan och Amy ligger och pratar med varandra. Amy vill ha förklaringar, till skilsmässan, till att pappan aldrig hälsade på. Hon får det och pappan visar att han är uppriktigt ledsen över att det blev som det blev. Han förstår att han gjort många misstag, bekänner dem och ber om förlåtelse.

Be barnen att fundera på när den verkliga förlösningen för Amy kom, i vilken scen, och vilken scen som var själva inledningen mot försoning. Vad krävs för försoning och närhet och vad är det som hindrar? När börjar Amy växa? När tar hon det verkliga klivet på väg mot vuxenvärlden? Vad krävs av en vuxen människa och hur kan man definiera vuxenhet? Diskutera tillsammans!
Dramatisera
Återgå till scenerna om konflikt och avstånd. Titta på de bilder barnen ritat. Fundera på vad som var återhållet hos Amy. Vad kunde hon sagt, vilka känslor har hon som hon inte uttrycker, vad hindrade henne? Spela om nödvändigt upp konfliktscenerna igen på videon. Snabbspola med bild så går de tämligen fort att hitta. Be dem "känna" in vilka känslor Amy har och vilka repliker som skulle kunna vara möjliga i Amys mun, repliker som hon undanhöll både pappan och Suzanne i de här scenerna.
Dela in barnen i grupper om tre och två. Låt dem välja scen och spela upp och låt Amy få ge röst åt alla de känslor som scenen innehåller i stället för att stänga in känslorna i sig själv.
Spela upp och diskutera varför vi undanhåller varandra saker. Vad som blir konsekvenserna av olika beteenden. När det är en fördel att vara återhållen, när det är en nackdel.
Diskussion
Det är nu lättare att komma in på lite mer sublima frågor i filmen. Diskutera nedanstående frågor med hela gruppen:
Hur, på vilket sätt är fågelungarna kopplade till Amys egen småbarnstid?
Kan ni hitta några attribut från Amys barndom, vilka?
Kan ni hitta någon koppling mellan Amys utveckling mot frihet, mot att bli en självständig kvinna och gässens frihet?
På vilket sätt skymtar vi Amys mamma under Amys väg att bli en egen kvinna?
Hur får hon stöd och hjälp av sin pappa?
Hemuppgift
Ge i hemuppgift att göra: en själviakttagelse och en iakttagelse av en nära vän (gärna någon vuxen) eller familjemedlem. Fråga personen du tänker iaktta först om det är okej att du skriver ner några iakttagelser kring hur denna agerar i, reagerar på, konflikter/besvikelser. Om det inte är okej får du nöja dig med dina själviakttagelser. Bestäm också innan du börjar om personen i fråga ska få se dina anteckningar eller inte.
Dela ut ett papper med följande uppgifter:
Beskriv en konflikt/besvikelse du själv varit inblandad i/du upplevt.
Beskriv dina egna känslor så noga som möjligt.
Beskriv ditt eget agerande.
Citera gärna exakt dina egna repliker.
Anteckna om det fanns något du ville säga och göra som du inte sa eller gjorde.
Anteckna vad du själv tycker om ditt eget agerande i konflikten/besvikelsen.
Anteckna om ditt sätt att agera/reagera i den här konflikten/ i besvikelser är typiskt eller inte.
Iaktta en familjemedlem eller nära kompis och anteckna nu utifrån vad du kan iaktta utifrån om personens: känslor, reaktioner, handlingar, om du tror att personen håller tillbaka sig själv eller inte, möjligheter som du ser till lösningar/sätt att hantera besvikelsen på som den här personen inte upptäckt.
Bestäm tillsammans hur ni ska redovisa. Tycker alla det är okej att berätta i storgrupp om sig själva? Är smågrupper ett bättre alternativ, eller vill kanske barnen redovisa helt hemligt, skriftligt. Det beror ju på barnen och på klimatet i klassen. Det man skrivit om en kompis eller en familjemedlem behöver man inte redovisa alls. Det är tänkt som en iakttagelseövning och för att bekanta sig med olika sätt att agera och reagera.
Se Hästen från havet
Skaffa ett stort spännpapper och rita en karta med sex stationer, en resväg, där vi följer filmens resenärers väg genom sorgen efter mamman och hustrun. Den första och sista stationen är havet, därför blir resvägen formad i en cirkel. Barnen ska delas in i sex grupper där varje grupp ritar bilder och funderar på olika frågor kring stationerna. Rita kartan så stor att det finns plats för mer än en teckning på varje station. Teckningarna kan göras i A-4 format eller mindre. Barnen ska rita bilder ur scenerna vid de olika stationerna som återger:
Vilka problem personerna möter, vad är det för dramatisk som händer just där
Vilka sorger
Vilka glädjeämnen
Vad som kommer till deras hjälp
Vilka frågor de får svar på, vilka upptäckter de gör
Stationerna
Havet, nr 1 och 7
Slutet och början av filmen knyts ihop av havet, slutet är alltings början eller tvärt om. Från havet kom hästen och dit tänker den återvända. I slutscenerna vräker sig vågorna mot stranden och det är dramatiskt och laddat. De är jagade från luften och från land. Pojkarna vill inte tillbaka till staden och vill inte att hästen ska tas ifrån dem. Pappan ska rädda dem. Med på stranden är också de andra vägfararna, morfar och ett helt uppbåd poliser. Polisen som tjänat en hacka på hästen och affärsmannen finns också där.
Poliserna börjar jakten, fångar pappan i nät och hästen ger sig ut i havet, med Ossie på ryggen. Pappan gör sig fri och försöker rädda Ossie. Ossie är på väg att drunkna, men får i havsdjupet snudda vid mammans hand och se hennes ansikte, han får bilden av henne. Riley kämpar sig fram mot vågorna och dyker ner under vattnet och får till sist tag i Ossie. På stranden står Tito och gråter, morfar sörjer och förbannar sina historier, kvinnan ber att Jesus ska låta Ossie leva och poliserna stillnar och hoppas. Till sist kommer Riley upp ur havet bärande på Ossie, som ser ut att ligga livlös i hans armar när han går mot stranden. På stranden börjar upplivningsförsöken, med konstgjord andning och försök att ropa tillbaka Ossie till livet. När alla gett upp hoppet, när pappan får dras med våld ifrån Ossie skriker han: I've seen her, I've seen mummy!
Staden, nr 2
Morfar kommer åkandes till stan i häst och vagn, med sig från havet har han den vackra vita hästen, ovanför honom bullrar flygplan på väg att landa. Två epoker möts, två livsstilar. Morfar stannar på något som man tror är en soptipp. I bakgrunden syns huskroppar på rader staplade som i en lågstatusförort. I rask takt presenteras sedan alla de problem barnen och pappan brottas med i sitt nya liv i höghusslummen i skuggan av soptippen, en soptipp som för mig både symboliserar det obrända materialet av en icke bearbetad sorg och också en högst konkret bild av fattigdom och elände. Här på soptippen blomstrar misären, arbetslöshet, sprit och billig flykt från verkligheten via tv-ns filmutbud. Tiggeri är ett sätt att överleva. Det är dessutom ont om livsluft i stan, för trångt och omöjligt med hästen Tirnanog (hoppet) och svårt att andas för Ossie. Myndigheterna är bråkiga också, vägfarare är illa sedda och när de tar in hästen Tirnanog i lägenheten är det inte mer än väntat. Det blir bråk, men starkast vinner och hästen Tirnanog försvinner, säljs av en elak polis som är sugen på pengar. Med Tirnanog försvinner det nya hoppet, luften och kraften.
Bergen - heden - vägen västerut - polisstationen, Pappa Riley och ett ansikte grått av aska, nr 3
Hästen har återerövrats och pojkarna är på väg, västerut. De känner frihetens vingar i ryggen och glada sjunger de sin sång: "Let's go riding." De är på väg. Vart? Bara bort, där hopp och förtvivlan blandas och dit, där frågorna är många. Ossie frågar sin bror om mamman, om hennes mystiska död, som han inte vet något om. Brodern svarar ibland, men är också undvikande. Hästen är Ossies verkliga förtrogna som han kan berätta allt för. De möter madonnan där de stannar och ber. Funderar över inskriptionen "God bless the travellers".
Parallellt med detta får vi se vad som händer "papa Riley" i staden. Där har han väckts ur sitt rus av en brutal verklighet. Borta är hans pojkar som han trots allt, bakom och bortom ruset, älskar. Han får se dem på polisstationen på video, rymma på hästryggen. Han tvingas skriva på papper att han sålt hästen. Han släpps från polisstationen och möter morfar. De två möts i skuld och anklagelser. Morfar säger att Riley aldrig sörjt Marys död och Riley anklagar morfar för hennes död. Pappa Riley smörjer sitt ansikte med aska och skriker ut sin sorg över hela soptippen, sen ger han sig ut på jakt efter barnen med en hånskrattande polis i ryggen.
Lägret - hos vägfararna, nr 4
Papa Riley måste få hjälp i sitt sökande efter barnen. Han "tvingas" tillbaka till sitt ursprung, till vägfararna. Han möts av misstro. Han är inte längre önskad där och blir först inte insläppt. En kvinna, systern till Rileys störste antagonist förbarmar sig och han blir insläppt. I lägret står husvagnarna i cirkel och en eld brinner i mitten, olika aktiviteter pågår och atmosfären känns, trots fientligheten i början mycket trevlig. Här möter Riley sin gamle vän som lovar hjälpa honom, kvinnan som tidigare kommit till hans hjälp vill också hjälpa honom spåra. Riley återser Marys vagn (som är vackert och omsorgsfullt målad) och kliver in i gamla minnen. Han öppnar en vacker burk och ett fotografi av Mary och äldsta sonen bränner i Rileys hand. Ljudet av Marys skratt återvänder till hans öron. Det gör ont, så ont att han är tvungen att lämna vagnen och sova ute.
Men vänskapen värmer och Riley lockas t o m upp till dans av gamla vännen och Rileys ansikte får nytt liv och färg. Glädjen är inte långvarig för bakom Rileys rygg står på nytt en hånskrattande polis som påminner honom om barnen och vilken usel far han är.
Riley ger sig ut till häst med kvinnan som ska spåra och sin gamle vän. Polisen är den hack i häl i sina bilar.
Skogen - vattenfallet, nr 5
Barnen är jagade. De är trötta och Ossie vill hem. Tirnanog vägrar vända om. Han har "fått" en alldeles egen vilja och söker sig på egna vägar, hittar egna gömställen och pojkarna undrar förstås hur det hela hänger ihop. Pojkarna jagas nu både från luften, med helikopter och på marken med hundar. Tirnanog gömmer sig först i skogen och tar sen sin tillflykt bakom vattnet i ett vattenfall. Då luras förföljarna och tillfälligt tappar de spåren.
Graven, nr 6
Tirnanog springer iväg utan ryttare och pojkarna springer efter och känner sig hjälplöst förlorade utan sin häst. Hästen har ett bestämt mål. Det är nåt han vill visa. Pojkarna följer efter och står inför mammans grav, där en bukett torkade blommor ligger. Tito läser på graven och Ossie undrar varför mamman dog den dag då han föddes. Sanningen uppenbaras för Ossie, det är smärtsamt och han undrar om mamman såg honom innan hon dog. Tito vet inte. Men Ossie vet att han inte såg sin mamma, han har inga bilder och det svider.
Helikoptern svävar ovanför deras huvuden och Tirnanog galopperar bestämt iväg mot nästa mål. Han vet vart han ska och det vet morfar också. När pojkarna gett sig av ifrån graven kommer Riley, de andra vägfararna och morfar dit. Riley blir upprörd när han ser morfar och frågar morfar varför hästen för dem till gamla minnen. Morfar menar att det är bra medicin för Riley, han blir arg, men lugnas när morfar berättar vart hästen är på väg. De fyra ger sig iväg mot havet och där väntar de på Tirnanog och pojkarna.
Påminn barnen muntligt om innehållet vid de olika stationerna och ge dem frågorna innan de börjar måla. Låt barnen redovisa i kronologisk ordning med havet sist och berätta till bilderna. På så sätt återberät
tar vi filmen samtidigt som vi får förståelse, sorgeresan blir tydlig. Jag tror också det blir lättare att ta upp frågor som:
Vem/vad var hästen?
Vad kom han med?
Varför ville hästen ta dem med på resan?
Hur tror ni att barnens liv såg ut tre år senare?
Tema: Att levande se döden i vitögat.
Mål: Att få bearbeta vår mest existentiella ångest- döden- dödsångesten. Att få nära hopp och tro, med vår vitalaste livskraft - fantasin! Att få möta andras föreställningar och att få bli nyfiken på sina egna.
Läs boken "Som i en spegel" högt under arbetet med temat.
Se filmen Mitt liv som hund.
I filmen får Ingemar möta ohyggliga sorger. Hans älskade mamma dör efter en lång och stundtals obegriplig och skrämmande sjukdom. Han anklagar sig själv för hennes död. Hans älskade hund avlivas. Han får flytta till en helt annan miljö, förlorar sina gamla vänner, sin bror. Trots oerhörda sorger är det inte nattsvart, ny värme och nytt ljus väntar alltid och vågar man titta djupt in i det nattsvarta, öppnar sig ljuset, som stjärnor på natthimlen.
Bilduppgift - Ljus, värme, närhet -mörker, sorg, ensamhet
Dela in barnen i grupper om ca fyra. Dela ut två stora papper och pastellkritor till varje grupp. Be dem minnas scener ur filmen som var mörka, där Ingemar mötte sorg och ensamhet och välja ut en som de ska måla. De ska också välja en ljus scen att måla. Det får gärna vara en ljus scen som i tid ligger nära den mörka scenen de valt. När barnen målat bilderna sätter du upp dem i kronologisk ordning och låter varje grupp berätta om sina bilder.
Här följer mina mörka och ljusa scener.
Mörker

Ingemar är med sin bror som undervisar kamraterna i hur det blir barn. Han använder Ingemar som försökskanin. Ingemar fastnar i flaskan som slås sönder och han får glasbitar i snoppen. Tanten som hjälper Ingemar skvallrar för hans mamma som blir förtvivlad och frågar honom varför han gör så. Men mamman har ännu humorn i behåll och ett varmt skratt glittrar bakom lakanet som hon håller på att hänga upp. Skrattet avbryts av ett hostanfall. Ingemar blir rädd. Mamman blir också rädd och kör iväg Ingemar.. Ingemar blir så rädd för verkligheten så hans tankar glider iväg ut i rymden, till nåt som är värre, till hunden Laika och vi åker iväg med Ingemars ut i himlavalvet. Ingemars tankar ackompanjeras också av hans filosofi: Det kunde varit värre, man måste alltid jämföra och så kommer en jämförelse med hunden Laika, Tarzan i högspänningsledningen, pojken som fick spjutet mellan axlarna.
Vid frukostbordet då mamman upptäcker kisslakanet som pojkarna försökt gömma. Hon får ett utbrott och blir alldeles galen. Mamman är helspänd och det minsta lilla sätter nerverna i dallring. Pojkarna blir rädda för mammans desperation. Ingemar återvänder till himlavalvet och jämförelserna.
Pannkaksscenen där mamman försöker avbryta ett bråk mellan Ingemar och brorsan. Brorsan har siktat på Sickan med geväret och Ingemar blir vansinnig och försöker slita geväret ur brorsans händer. Mamman går emellan, pannkakssmeten flyter ut på golvet. Mamman bryter ihop i fullständig desperation. Hon blir vild och galen. Bröderna stänger in henne i sovrummet och håller för dörren. Ingemars kompis stänger snabbt fönstret och Ingemar bönar och ber att hon ska lugna sig, men hon kan inte. Vulkanen är igång och går inte att hejda. Hon skriker: "Vill ni ta livet av mig?" Ingemar håller för öronen och låter för att slippa höra och strax har vi glidit iväg ut i rymden.
Soptippsscenen där Ingemar av misstag sätter fyr på tippen. Brandkåren kommer och det hela blir droppen. Det blir bestämt att grabbarna måste iväg, mamman måste få vila. Storebror anklagar Ingemar: "Det är ditt fel". Mamman gråter. Sickan får heller inte följa med, hon ska på pensionat.
Ingemar blir vittne till hur mamman åker iväg i ambulansen. De skymtar varandra när mamman tittar upp från båren och Ingemar tittar fram bakom gardinen. När Ingemar ser att hon ser, låter han snabbt gardinen falla tillbaka. Storebror kommer och rensar bland de nyfikna runt ambulansen. Han rusar upp och skjuter mot massan från köksfönstret.
Ingemar och hans bror besöker mamman på sjukhuset. Ingemar sitter hopkurad, med jackan på och ser mycket rädd ut. Storebror är arg, tycker att Ingemar är en liten lipsill. Ingemar får möta mamma först. Ingenting blir sagt, de pratar om Ingemars fina jacka och vad mamma vill han i julklapp. Mamma orkar inte svara. Ingemar vet, säger hon. "Du vet vad jag vill ha." Lycklig går Ingemar därifrån: Han vet vad hon behöver, en brödrost. Han får inte med sig storebror i köpet av brödrosten utan får till svar: "Hon kommer ju att dö, fattar du väl!" Men det fattar inte Ingemar.
När Ingemar köpt brödrosten och kommer hem med sin kompis möts han i dörren av: "Du Ingemar, det är en sak jag måste tala om."
Vid middagsbordet hos morbror då han berättar att Ingemar ska sova hos den gamla tanten, hos svärmor. Han får inte plats hos morbror längre för det är andra som flyttat in där nu.
I lusthuset, då hela sanningen går upp för Ingemar, då försvaren inte håller längre, då inga jämförelser kan hålla sorgen och skulden borta. Han stänger in sig, morbror knackar på men blir inte insläppt. Minnesbilderna överfaller Ingemar, otäcka skrämmande minnesbilder av mamma och insikten att Sickan är avlivad. Det blir svart.

På morgonen bryter sig morbror in och säger att han kunde inte berätta, men Ingemar är i sin egen förtvivlan och svarar: "Säg att det inte var mitt fel." Ingemar menar mammans död och morbror som inte riktigt fattar vad Ingemar menar säger: "Det var inte ditt fel." Några kompisar kommer och frågar om de ska se Fransson bada. Sorgen har vänt och det mörkaste börjar gå mot ljus. Ingemar och morbror går ner till ån.
Ljus

Minnesbilder i gult sken där mamma och Ingemar bubblar av skratt på stranden. Bilder av samhörighet på sängkanten och framför kameran.
Vid matbordet i Småland hos morbror. Där morbror med varm humor sprider en fin stämning kring middagen, där Ingemar känner samhörighet och får skratta.
När de ska diska och morbror sätter igång att busa med tallrikarna, han kastar och Ingemar fångar. Rummet fylls av ljusa glada skratt.
På glasbruket när Ingemar presenteras och han får träffa Berit.
När Ingemar boxas med Saga och tas upp i gänget.
Gemenskapen med morbror i lusthuset då de bygger, berättar minnen och tittar i fotoalbum. De har också "en slags männens" gemenskap, morbrorns fru hålls utanför och de pratar om tjejer.
Fotbollsmatchen där Ingemar lägger en målgivande passning till Saga och de blir kompisar, lyssnar på matchen tillsammans och Ingemar hjälper Saga att dölja hennes begynnande kvinnlighet.
Ingemar åker linbana, " rymdfarkost" tillsammans med den grönhårige pojken. Gänget och farfar tittar på. Rymdfarkosten blir hängandes mitt på linan, nåt hakar upp sig, den stannar och rymdfararna får hjälpas ner.
När Ingemar varit förkläde åt Berit hos konstnären och fallit rakt i hennes famn efter att ha tjuvkikat genom fönstret på taket. Hon plåstrar om honom och de pratar varmt och förtroligt.
När Fransson badat i ån och Ingemar efter en insiktsfull sorgenatt återvänder till livet igen. Han går för att titta på Fransson tillsammans med morbror. Hela glasbruket är samlat runt Fransson. De skrattar åt "token" och hjälper honom in i glasbruket där han värmer sig framför elden. Ingemar möter Sagas varma leende och besvarar detta och ljuset återvänder för fullt, glasbubblan åker in i ugnen och ljus fyller bilden. I nästa bild möter vi Saga och Ingemar på taket. De sitter på nocken och har överblick, Saga har klänning och har accepterat att bli kvinna. De ska ut på ny "rymdfärd". Den här "rymdfärden" slutar verkligen på jorden i kohagen bland koskiten. Sen går Ingemar och Saga hem till Saga och lyssnar på matchen och somnar i varandras armar. Livet fortsätter och Ingemar har återfått fotfästet.
Via bilderna återberättas filmen och Ingemars sorgeprocess blir tydlig. Där berättelsen behöver förtydligas, ställ hjälpfrågor:
Vad var Ingemars motto?
Varför höll han sig med en sån livsfilosofi?
Varför fick vi resa ut i rymden tillsammans med Ingemars filosofi?
När brast Ingemars filosofi?
Vilka egenskaper hjälpte Ingemar på vägen?
Varför tror ni filmen heter "Mitt liv som hund"?
Hur tror det går för Ingemar i framtiden?
Hur skulle ni vilja beskriva den här filmen, som en väldigt sorglig historia, som en berättelse med mycket humor, eller...?
Se Underjordens hemlighet I Såsom i en spegel hämtas den döende flickan av en ängel, en skyddsängel som besökt den sjuka flickan under hennes sjukdomstid.
Vad finns för föreställningar bland barnen. Änglar finns dom? Är himlen befolkad eller rymden svart? Hur är det att dö? Dör hela människan eller bara kroppen? Finns det någon själ? Vad består den i så fall av?
Döden
Är döden ett ingenting,
ingen rörelse, inget spring?
Är där svart, tomt och tyst,
hörs där inte, ett enda knyst?
Kroppen läggs ju i en grav,
och den äter maskarna av.
Men tankarna, som tycks så lätta,
blir de också, ett före detta?
Eller lyfts de till en annan sfär
och lever vidare där?
Kanske känns mina tankar igen
av min kompis och vän.
Tänker och känner vi ihop,
som vi här på jorden gjort?
Ewa Jacquet
Läs dikten och andra dikter om döden. Skriv dem på blädderblocket och sätt upp dem för att få igång tankar och egna föreställningar kring döden.
Presentera hur olika religioner ser på Gud, livet och döden.
Den gamla egyptiska föreställningsvärlden
Den högste guden hette Osiris. Han härskade över det himmelska kungariket. Riket var en kopia av Egypten, där de döda som klarat resan genom underjorden och klarat Osiris prov i sanningarnas hus fick leva vidare. Den dödes hjärta vägdes mot en fjäder, sanningens fjäder, för att se om hjärtat var tungt av synder. Om det var lättare än fjädern presenterades människan för Osiris. Var det tungt av synd, slukades hjärtat av monstret Ammit. För att hjälpa den döde människan på resan genom underjorden utrustades den döde i graven med mat, och magiska formler.
Grekernas föreställningsvärld
Livets krafter fanns i naturen och därför var den helig. Gudarnas boning kunde därför vara ett berg. Varje träd hade sin ande och skogsdungar var heliga platser dit man tog sin tillflykt. Varje källa hade sin nymf, floden sin gud och i havet fanns många gudar och andar. Människorna kunde välja den gud som de trodde bäst kunde hjälpa dem och tillbe denne. Gudarna ingrep som de ville i människornas liv, hjälpte dem de gillade och skadade dem de tyckte illa om.
Naturfolken
Hela livet genomsyras av en andlighet och ingenting äger rum utanför denna, religionen är ett med det vanliga livet. Riter spelar en stor och viktig roll. Övergångsriter hör ihop med viktiga händelser i människans liv, som födelse, pubertet, giftermål, skilsmässa och död. Det är präster eller schamaner som utför riterna.
Man tror att alla de krafter som påverkar människor, goda eller dåliga kommer ifrån andarna. Sjukdomar kan vållas av både levande och döda och om man inte ber till förfädernas andar kan de bli förgrymmade och "slå" tillbaka. Det förekommer också att man offrar för att blidka andarna, gudarna och förfäderna. Det kan vara nötkreatur eller något annat som offras.
Allt levande äger kraft - mana - och allt är besjälat.
Hinduismen
I hinduismen finns många gudar, men bakom dem alla står Brahman, universums skapare. Vid sidan av Brahman finns Vishnu - alltings upprätthållare och Shiva förstöraren och återskaparen.
Hinduerna tror på reinkarnation, dvs att själen återföds i en annan existens. Livet flyter vidare genom många existenser, från födelse till död, till återfödelse. Om människans karma är gott dvs summan av hennes gärningar, tankar och känslor, blir hennes nästa liv ett gott liv. Målet för en hindu är befrielse från återfödelse, att själen renas så att den kan existera utan att behöva förkroppsligas.
Buddhismen
Grundaren till buddhismen levde i Indien på 500 f Kr. Han levde ett rikt och beskyddat liv, tills han en dag såg världen utanför slottets murar. Där utanför mötte han en gammal man, en sjuk människa, ett lik och till sist en religiös tiggarmunk, som utstrålade frid och glädje. Gautama beslöt då att lämna allt för att uppnå det som munken hade och undslippa lidandet. Gautama sökte genom meditation och blev Buddha, som betyder upplyst. I meditationen söker man befria medvetandet från alla tankar och nå absolut frid.
Under meditationen förstod Buddha de fyra sanningarna: allt liv är lidande, orsaken till lidandet är begäret, begärets upphörande innebär slutet på lidandet. Den åttafaldiga vägen är botemedlet. Den vägen kallas också den gyllene medelvägen eftersom den undviker ett liv i vällust, såväl som ett liv av alltför mycket försakelse.
Buddhismen tror ej på en Gud, men väl på en andlig värld bestående av många andeväsen. När vi dör återföds vi till en existens av sex världar och vart vi hamnar beror på vårt karma. Karmat avgör också hur vårt nästa jordeliv blir, eftersom själen ständigt återföds tills själen lyckats undkomma ständig återfödelse och uppnå nirvana.
Taoismen
Taoismen tror att det finns en kraft som genomsyrar allt levande, den principen kallas tao och betyder väg. Att följa tao är att följa naturens eller strömfårans väg, den kallas så eftersom den symboliseras av vattnet. Vattnet är mjukt, eftergivligt och flyter utan ansträngning överallt, samtidigt är det mäktigt, det mäktigaste av alla ämnen och ger allt liv näring.
Det finns två slags taoism, dels den folkliga populära, som föreställer sig många gudar och andeväsen, vars hjälp de troende söker. De använder också magi för att tämja Te, dygden eller makten i hopp om att bli odödliga. Den mer filosofiska inriktningen går ut på att genom att stilla sitt sinne, sina begär och sitt jag, nå insikt om tao och försöka leva i harmoni och överensstämmelse med den.
Yin och yang symbolen visar de två principer taoisterna menar att naturen omfattar. Yin en mörk, kvinnlig och passiv princip och Yang en ljus, manlig och aktiv princip.
Jainismen
är en urgammal indisk religion och dess mest utmärkande lärosats är ickevåldsprincipen. Detta har inspirerat många utanför själva rörelsen bl a Gandhi.
Universum har varken början eller slut och det finns heller ingen skapande gud. Universum passerar genom ett antal cykliska perioder av upp och nedgång under vilka civilisationer utvecklas för att sedan gå under. Tir-thankara dyker upp, det betyder den som bereder ett vadställe. Det finns 24 sådana i varje cykel. En Tir-thankara övervinner sina egna passioner och känslor för att leda andra på själavandringens flod, dvs själens resa till nästa liv. Den jainistiske munken är en hemlös vandringsman, som nästan inget äger utom sin egen klädedräkt, en borste att borsta bort levande organismer på vägen framför sig med och en tygduk att sila bort insekter i vattnet han ska dricka.
Sikhernas tro
För sikherna är Gud en enda och honom måste en troende utveckla ett personligt förhållande till. Men människan behöver också en guru, vägledare för att få kunskap, det är hjärtat i läran. Efter grundaren Nanak har det funnits nio guruer. Den sista gurun överlät sin kraft till församlingen och till sikhernas heliga bok. Han sa att skrifterna skulle vara sikhernas guru, därför kom boken att kallas Guru Granth Sahib.
Zoroastrismen
Är en liten skara ca 130.000 anhängare till profeten Zarathustra. Profeten uppmanade människorna att leva det "goda livet" och att följa den högste skaparen, vars symbol är elden. Zarathustra trodde att världen i huvudsak var god, men befläckad av ondska och på samma sätt som den högste skaparen bär ansvaret för allt det goda i livet, är eländet och lidandet, ett verk av en oberoende ond kraft. De båda krafterna är invecklade i en kamp och det är alla människors plikt att stödja det goda. De som gör det belönas med lycka, medan de som väljer det onda kommer att dö i sorg. Enligt profeten kommer det goda att besegra det onda.
Judendomen
Judarna härstammar från Abraham. Judarnas historia började 1800 f.Kr. när Abraham lämnade Irak för att slå sig ner i Kaanan, "Det utlovade landet", det nuvarande Palestina. Senare flyttade Jakobs (Jakob var Abrahams sonson) söner till Egypten. Mose ledde uttåget ur Egypten. Gud visade sig för Mose och Gud slöt ett förbund med Israel. Förbundet bevarades i tio Guds bud och senare i Toran, Mose lag. Denna gudagivna lag har sedan dess varit det centrala i judendomen. Judarna ser Gud som skaparen, den som styr historien, som är Israels Gud, som älskar alla och är allsmäktig.
Judarna tror på ett liv efter detta men intresserar sig främst för det här livet.
Kristendomen
De kristna har fått sitt namn efter Jesus Kristus. Jesus levde i Israel under det första århundradet. Han samlade lärjungar kring sig och gick runt och predikade, undervisade och botade sjuka människor. Lärjungarna såg i Jesus, den Messias det judiska folket väntade på. De kristna tror att Gud, universums skapare inkarnerade i en människa i Kristus för att erbjuda människorna förlåtelse och frälsning. Jesus är den räddare som visar vägen till Gud. När Jesus Kristus dog på korset tog han på sig alla människors synd, orättfärdighet och ondska som skiljer oss från Gud, så att vi alla kan få Guds förlåtelse och leva med Gud i evighet. För kristna är Kristus en levande frälsare som besegrat döden och genom honom kan vi alla få del av segern över döden och synden.
Det centrala i kristendomen är kärleken, att älska sin nästa såsom sig själv. De kristna tror på en Gud i tre gestalter: Fadern, Sonen och den helige Ande. De kristna tror på uppståndelsen efter döden, på en slutlig domedag som skall utplåna det onda.
Islam
Anhängarna till islam, muslimerna, är de som förbinder sig att underkasta sig Allahs vilja. Ordet islam betyder förpliktelse eller överlämnande. Muslimerna ser sin tro som Guds sista uppenbarelse, vilken uppfyller alla mänsklighetens religiösa och andliga behov. Islam grundades av profeten Muhammed på 600-talet. Vid fyrtio års ålder fick han kallelsen att bli profet och gå ut för att predika budskapet om en enda sann Gud, den barmhärtige förbarmaren. Muslimerna tror på ett liv efter detta, en sista domens dag då alla kommer dömas rättfärdigt. I Koranen uttrycks Guds ofelbara ord, den fastställer reglerna för individens liv och delar av samhällslivet.
Diskutera Jämför de olika synsätten. Vilka likheter finns? Vilka olikheter kan ni iaktta?
Hur kommer det sig att det finns så mycket likheter, fundera!
Vad tror ni? Hur många bekänner sig till en redan formulerad lära och hur många har en egen? Hur många har ingen alls?
Genomför en liten intervjuundersökning.
Om klimatet tillåter genomför en liten undersökning av föräldrarnas föreställningsvärld. Hur tror de att universum skapats? Finns det någon andlig värld, en Gud? Finns någon ond kraft? Hur vill de i så fall benämns denna? Finns en själ? Dör den eller är den odödlig? Vart tar den i så fall vägen efter döden?
Bilduppgift Låt barnen i grupper om fem betrakta konstbilderna och fundera på frågorna till bilderna. Samla på mycket olika material, tidningar, tyg , textillim, silkepapp, pastellkritor, vattenfärger och låt barnen individuellt eller i grupp göra en bild i blandteknik kallad: "Själens resa".
Hur föreställer de sig "livet" efter döden. Hur ser själen ut och vart är den på väg?
Möter vi ett svart draperi med guldstjärnor eller blir själen en ljusgestalt som hämtas av änglar, eller ett färgspektra som får vingar?
Så här föreställer sig några konstnärer himmelska väsen, döden och livet:

Skaparen, William Blake, 1794, ur Bonniers stora bok om måleriets historia.
Gud sitter på en himlakropp, en kraftfull sol, med inre formdrag en måne (halvmåne). Bakgrunden är mörk och solen lyser av kraft i bildens centrum. Gud ser ut att skapa sitt verk uppifrån, från rymden, kanske boendes i sin sol. Ur hans fingrar strålar en geometrisk kraft, vars strålar påminner om solen.
Hur ser Gud ut, är han ung eller gammal?
Varför ser Gud ut som en människa, som en man?
Var är Gud?
Vad gör han?
Vad är det som strålar ur hans fingrar?
Vad sitter han på?
John Blund, 1927, Nils Dardel, ur Karl Asp Lund "Nils Dardel II".
I centrum ligger en pojke som somnat in på ängen. Han är blek och hans ansiktsdragen för våra tankar till en annan värld. Pojken tillhör en värld bortom denna. Leken har stillnat för att avbrytas av en annan världs. Undret sker och John Blund sänker sig ner med sitt djupröda paraply och med honom vaknar något annat - sagans värld - som i "Bröderna Lejonhjärta". Pojken ler av lycka när den här världen möter honom.
Det finns naturligtvis många sätt att tänka kring tavlan. Det här är bara en möjlig tolkning.
Vad gör pojken i bildens centrum? Varför har han lagt sig där på ängen? Har han slutat leka för att han inte mår bra eller...? Hur ser pojkens ansikte ut?
Vad är det för figurer på marken runt pojken?
Varför är dom där?
Vem kommer med paraplyet?
Varför har han ett paraply?
Varifrån kommer han?
Vad kommer han med?
Vad ska han göra med pojken?
Är pojken rädd eller trygg?

Helgondans Xul Solar, 1925, ur "Jord och Frihet".
Bilden består av geometriska figurer, på en varmt brun botten. Bilden har många blickfång men dras till en figur i centrum som lyser. Figurerna får antas vara helgon. De påminner till formerna om mänskliga gestalter. Figurerna i bildens centrum har kontakt med varandra och de ser ut att dansa långdans. Runt figurerna syns något som likar auror. Kring helgonen syns planeter, stjärnor och kanske himmelska vägar. I bildens överkant hänger ett ljusblått klot. Kanske vår jord?
Var är figurerna på bilden?
Vad gör figurerna?
Hur ser de ut?
Hur har konstnären försökt göra dem helgonlika?
Vad tror ni det blå klotet i bildens överkant ska föreställa?
Färggatorna som liksom försvinner in i bilden, vad ska de föreställa?
Är det en glad plats vi beskådar eller ger den en sorglig känsla?
Om figurerna hade ansiktsuttryck, hur skulle de då se ut?
S:a Magdalenas himmelsfärd, Giovanni Lanfranco, 1580-1647, ur Konstens världshistoria, 1600-talets måleri I.
S:a Magdalena i bildens centrum lyfts av tre änglar med ett gyllene tygstycke upp mot skyn. S:a Magdalena öppnar sig mot himmelen med händernas och armarnas rörelse, ansiktet ser upp, in i det blå, ansiktet är ljust och ser förklarat ut. Hon lämnar den mörka jorden, landskapet under henne ger ett mörkt och burrigt intryck för att stiga upp i det ljusa och blå.
Vilket parti i bilden är ljusast?
Var finns de mörka partierna?
Änglarna liknar barn, varför då?
Ser änglarna ut att bära upp någon tyngd?
Hur bär de S:a Magdalena?
Vad tror ni S:a Magdalena tycker om himmelsfärden, vilka förväntningar ser hon ut att ha?
På den här bilden bärs hela människan upp mot himlen, vad tror ni konstnären tänker sig ligger i graven?
The god of the northern forest, Paul Klee, 1922-32, ur Klee by Nobert Lynton.
Här anar vi föreställningen om en besjälad värld, som hos indianerna, grekerna och naturfolken. Vi ser bakom geometriska figurer i olika lila och blå nyanser en ljusgestalt vars form vi bara anar. Den liksom bara bor där bakom färgen, som om givandes liv.

Bilden heter "Gud i den nordliga skogen". Hur skymtas gud i bilden?
Är det gudens ögon man anar i rosalila eller...?
Tror du guden har mänskliga former bortom färgdraperiet?
Varför tror du konstnärer valt att gestalta guden som ett gult sken?
Vad finns i förgrunden på bilden?
På vilket sätt påminner den här målningen om naturfolkens synsätt?

Lycka till med arbetet!
Ewa Jacquet, april 1998

Vill du ta hem hela lärarhandledningen som ett Word-dokument, så klicka här!
Tillbaka

WWWorkshop, © 2002