www.mediaguider.com -
en lycklig korridor med många outforskade rum...

Om framtiden vet vi just inte mer än att vi ingenting vet.
Om nutiden däremot känner vi måhända att den blir alltmer turbulent och föränderlig.
En snabb teknikutveckling drar upp tempot.
Innan vi har hunnit att installera den nya, absolut senaste modellen av TV apparat, har tekniken tagit ett skutt igen och nya finesser gör den nyinköpta hopplöst föråldrad. Stensäkra politiker ändrar sina tidigare ståndpunkter och skickar ut nya signaler i rutan . Ibland under pågående sändning. Marknaden svarar med oro, ned- och uppgångar. Länders gränser flyttas, världen förändras framför våra ögon.
Det måste vi leva med.
Vi kommer aldrig att veta vad som blir nästa drag.
Vi kommer aldrig att vara i fas.
Nätinformation letar sig snabbt och självsäkert fram över klotet. Nya sanningar uppdagas, nya svar på urgamla frågor, nya kunskaper och nya traditioner.
Erfarenhet efterfrågas inte i samma utsträckning som tidigare. Det fräscha perspektivet är en mer användbar resurs.
Livet som en ständig byggarbetsplats, där nya annex tillkommer och gamla byter plats.
Vad för slags människa skall kunna leva i allt detta nya?
Vad krävs av henne?

Håll upp dörren för filmupplevelserna!

I ett klassrum arbetar eleverna i grupper eller enskilt.
En pojke står på alla fyra på golvet lutad över ett stort ark där han eftertänksamt skissar bilder till den magiska resa han just gjort tillsammans med pojkarna Ossie och Tito i den irländska filmen Hästen från Havet. Pojkarna söker efter sin stulna häst Tirnanog, en häst de fått av farfar som en påminnelse om det liv deras far lämnat som ledare för det folk som kallas travellers och som fortfarande drar omkring i sina husvagnar längs de irländska vägarna. Berättelsen om Ossi och Tito är mer än en berättelse om att finna sin häst. Det är också berättelsen om ett större äventyr, äventyret Livet. Runt arket sitter andra och funderar över de olika scener som växer fram. Hurdan är stämningen i scenen? Vilken färg har den? Vad är det vi ser och vad är det som egentligen händer - inuti Ossi? Vad betyder det som vi ser? Har vi upplevt bilderna på samma sätt?
I en annan del av rummet sitter de som valt att arbeta med Henning Mankell och boken om de två systrarna som genom ett felsteg under en barnslig lek kom att trampa rakt på en landmina en tidig morgon utanför sin by. Boken heter Eldens hemlighet och är en stark berättelse om en outhärdlig verklighet för många barn i världen och om en obändig livskraft och inre styrka.
Läsningen leder vidare in i forskningen.
Hur kan människan överhuvud taget framställa ett vapen som så drabbar oskyldiga barn?
Och hur kan man arbeta med filmen Matilda efter Roald Dahls bok med samma namn?
Matilda som balett?
En grupp undersöker tre kontrasterande huvudmiljöer i filmen och försöker återge i associativa koreografier. Matildas grälla vulgära hem gestaltat som en slibbig scen med familjen idisslandes i soffan? Alla småsjungandes samma töntiga låt? Rädsla uttryckt som en slingrande människoorm med knytnävarna dunkande mot bröstet, i takt som ett jättestort skrämt hjärta?
Ett undersökande arbetssätt i konstens alla rum.

Film och litteratur hänger tätt samman.
Filmens fascination och dragning ligger i dess starka uttryck. I filmen förenas musiken med orden med gestaltningen i bilden. När man läser måste bilden skapas i fantasin, i filmen måste berättelsen skapas genom bilden. Att undersöka filmens berättelse blir en utforskning av bilden/scenen.
Det är ett arbetssätt utan facit.
En resa inåt. Vem är jag? Samtidigt en orientering utåt.
Vem är jag i förhållande till min omvärld? Ett kreativt arbetssätt där läraren färdas tillsammans med eleverna.
I en sådan process blir man inte nödvändigtvis en bättre människa men kanske blir man mera människa.

Skolan behöver filmen!

Begreppet SKOLBIO, dvs film på biograf, har funnits i landet i snart tjugo år.
Fler och fler kommuner startar övergripande organiserad SKOLBIO. Det är bra.
Nya skrivningar i kursplanerna gör att filmen har en självklar plats i gänget bland de andra konstarterna i den kommunala och regionala kulturverksamheten.
I takt med ökad möjlighet för skolan att gå på bio, ofta i sammanhang där läraren fått handledning i hur man pedagogiskt kan använda filmen i undervisningen, ökar också behovet av att arbeta med film. Man skaffar sig en god repertoarkännedom och en erfarenhet av att arbeta med varje enskild filmtitel. Det är rimligt att tänka sig ett eller högst två biobesök per termin, men vad gör man däremellan? Hur kan man återkomma till titlar man redan arbetat med?
Nya arbetssätt skapar behov av aktuell film i undervisningen. Tillgången till film via läromedelscentraler är begränsat och då kvarstår olaglig visning med bibliotekens och videobutikernas hemlånefilmer för privat bruk.

Mediaguider - ett bärbart kulturhus!

Behovet och lusten att arbeta med film i skolan har gjort att Film i Halland/Länsbiblioteket Halland och Filmcentrum , så småningom också Utbildningsradion, tillsammans började utveckla tankegångar och temaområden som skulle komma att bli ett nytt slags bibliotek och läromedel kallat MEDIAGUIDER.
Mediaguiden är ett tematiskt utsnitt ur ett bibliotek och samtidigt en ingång till en vidare värld genom att biblioteket på orten väntar med hela sitt utbud och länkarna på hemsidan leder djupare in i frågeställningar och stimulerar till nya sökningar. I varje temabox finns litteratur, filmer med visningsrätt för skolbruk, bildkonst och radio- eller tv program från Utbildningsradion. På hemsidan finns temabeskrivningar med lärarmaterial, elevarbeten, mediatek och ett Forum med möjlighet att tipsa eller uttrycka åsikter och berätta om arbetssätt och annat. Formspråket är enkelt och lättillgängligt, det är innehållet som står för äventyren och de häftiga upplevelserna.
Allteftersom ny utgivning lockar med nya titlar kan man snabbt lägga till och förändra.
Tio teman för åldrarna från ca 6 år till gymnasiet finns tillgängliga.

Ett tema som FÖRTRYCK OCH MOTSTÅND faller väl samman med regeringskampanjen LEVANDE HISTORIA, men koncentrerar sig inte enbart på Förintelsen utan drar paralleller till nutiden och landar i skildringar om ondska och destruktivitet och om vårt agerande i förhållande till det, om kärlek och mod i titlar som Farenheit 491, Cannie Möllers Lucia och filmen Tala , det är så mörkt!
Så här skriver en elev i åk 9 på hemsidan;
"Jag tycker det sättet vi har arbetat på var bra. Grundkursen var bra för helheten av ämnet. Filmer och böcker gjorde att man satte sig in i personernas känslor och rädsla. Filmerna var jättebra i sig, särskilt Swing Kids. Min bok hette Aldrig mera krig Emma. Den var bra för att man fick se kriget ur barns synvinkel."
Unga människor vill bli berörda.
De gör ingen skillnad på konstarter, det viktigaste är de blir intresserade och engagerade.
Skolan arbetar traditionellt mest med boken och det skrivna ordet, men det är inte den enda vägen mot ett utvecklat språk och en fördjupad självkännedom.

Den svenska barnboksutgivningen, den förhållandevis stora skatt av barnboksförfattare, det internationella intresset för vad som sker i Sverige, är bibliotekens och skolans förtjänst.
Det är de som sedan länge arbetar hårt och målmedvetet med att sprida boken och via läsfrämjande insatser skapar de en marknad.
Det är de som hållit upp dörren till böckerna, till musiken, till teatern.

Nu är det dags att ta upp nycklarna till filmens rum!
Texten publicerad i Barn&Kultur 6/98

Birgitta Olsson
kulturpedagog/filmkonsulent
Film i Halland